Malin

Ikväll var jag, som enda utböling, på galen men väldigt trevlig skottsk släktmiddag hos min vän Andrew. Jag vet inte vad som hände men plötsligt blev jag utmanad i Wii-backhoppning och VANN över alla. Det måste vara mina nordiska gener. Jag älskar knasiga situationer i främmande länder.

Skottland är trevligt, mysigt och fullt av slott. Over and out.

Mikaela

Inatt drömde jag att mina föräldrar tvingade mig att gifta mig. Med mitt ex. Han var förtvivlad och jag grät. Vi visste inte vad vi skulle ta oss till. Jag hittade ingen klänning till bröllopet heller, utan fick ha på mig min nyårsklänning. Jag kände mig så himla ful och fel. När jag gick mot altaret var mina föräldrar stolt och glada - jag var förfärad. Så hemskt skulle det väl inte vara att gifta sig med honom? Det kunde ju vart värre. Mycket, mycket, värre! Sedan vaknade jag och var helt upprörd och har sedan vart det hela dagen. Någon som har lust att tyda min dröm, kanske? Jag fattar nada. Jäkla dröm som förstörde min dag.

Therese

Jag var ute och härjade igår, trots att jag tänkt att låta bli. Jag vaknade klockan två idag av stress. Jag vill be Mikaela, min älskade vän om förlåtelse för min seghet att träffas... Jag är en dålig människa idag, synden själv, om ni vill kalla mig så.

Det enda jag fått gjort idag är att ta självporträtt till min kommande hemsida. Hur tragiskt och själviskt är inte det? Nytt liv imorn?

Mikaela

Malin visade för ett par veckor sedan sin mörka hemlighet genom att lägga upp ett youtubeklipp och bevisa sin kärlek för det gamla pojkbandet A1. Therese sprang också runt på A1-konserter förr i tiden. Nu kände att det var min tur att visa min svaghet. Min hemlighet. Min ipod är fylld med Dr Dre, 50 cent, Kanye West, Snoop dog, Xzibit, Pharrell och Swollen Members. Det är sant. Jag är en gangsterbitch innerst inne.

Här kommer en gammal goding.



Louise och Therese. Ni står på tur!

Malin

Nyårsfesten vi skulle gå på i Edinburgh har blivit utsedd till "Årets Nyårsfirande" av resguiden.se såg jag precis. Vi skulle sett Glasvegas och börjat det nya året i stil; biljetterna var köpta och vi bara väntade och längtade. Med betoning på SKULLE och VAR vill säga. Denna fest har nu nämligen bytts ut mot en inga-kläder-temafest i Glasgow.

Hur kunde allt gå så fel så fort?

Louise

Jäkla skit, Fan, Jävlar och alla andra svordomar jag kan komma på. Varför? Jo, Timo Räisänen och hans kör åkte ut ur körslaget. Då var det klart, nu kommer jag aldrig mer titta på det programmet. Alla små fjortisar som röstade på "snygg-Erik" (som egentligen borde ha åkt ut); Skäms! Världens bästa Göteborgare borde ha vunnit hela tävlingen!


Timo, Timo, Timo

Dagens ord: Orättfärdighet

Malin

Imorgon flyger jag härifrån igen. Det är visserligen bara för nio dagar men det ska bli skönt att andas annan luft ett litet tag. Landet av slott, sjöodjur, säckpipor, omöjlig dialekt och killar i kjol är resmålet denna gång. Nyår ska firas och endel av mina vänner från vårens studier i Australien ska träffas. Det ska bli galet kul. Hej då Sverige. Hej Skottland




Vi hörs 6 januari om inte förr. Gott Nytt År!

Mikaela

Julen är förbi och jag är hemma igen. Vi spenderade jul i Örebro och juldag i Stockholm. Först morföräldrar, sedan farföräldrar. Att åka mellan Örebro och Stockholm var som att färdas mellan två olika världar - från härligt galet kaos till städad tystnad. Båda bra på sitt eget vis.

Hörs senare!

Therese

Dagens dagens

Louise

Den är Varm, Vit och alldeles alldeles, alldeles Underbar...

Louise

Igår hade äntligen min julkännsla infunnit sig och jag var på rim humör. Efter Malins utgångsbangande bestämmde jag mig för att vara chaufför åt min syster kvällen till ära. Min syster skulle till Torarica, jag har en granne i Slätthult som alltid är på Torarica på juldagen, jag tänkte berätta för honom att jag var chaufför så ett rim-sms a la Louise åkte iväg:

Juldagskvällen framåt skrider,

fast jag ligger hemma lite sjuk och lider.

Jag antar att det för dig ikväll blir torran,

behöver du senare skjuts hem mot morran (morgonen),

när du mot Slätthult vill fara,

bör du i närheten utav Linnea vara.

För när ni mot hemmet bör,

är jag hela Slätthults chaufför!

Ser ni, att min mamma tvingat mig att sitta med varje år den 23:e och rimma på julklapparna har äntligen belönats. Det kanske kan bli människa även utav mig...

Hoppas ni alla hade en trevlig jul!

Malin

I lilla Lerum finns ett litet hak alla spenderar juldagens kväll på. Följande var rim-Louise tappra försök att få mig att följa med:

"Juldagsmorgon i hallen står;

niger och säger: Malin, hade du det mysigt igår?

Ikväll ska du med till Torran och dansa,

du ska inte sitta på Hisingen och flamsa.

Alkohol och Lerumspojkar,

jag vet att du orkar.

Så åk nu hem, ikväll ska vi ha kul.

Ah, just det. Hoppas du hade en riktigt God Jul."

1000 poäng till dig Louise. Tack men nej tack. :)

Dagens ord: Potentiellt skitbra.

Malin

"Det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna,

den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna"

- Winnerbäck

Malin

Givetvis antar jag Louise utmaning. Jag kände mig till och med ganska väl till mods tills jag mindes att Therese har en CanonX200000-kamera eller allt vad de heter och att jag har en för 700 kronor från MediaMarkt som dör mest hela tiden. Bilderna är oskarpa och glittret syns inte ens men skam den som ger sig. Här kommer mitt bidrag.

Morgondagen blir bloggfri och full av fläng. Morgon/förmiddag ska spenderas hos pappa, eftermiddag/kväll hos mamma och kväll/natt hos Daniel. God mat, tända jul och fåniga sånger here I come.

Hoppas ni får en riktigt God Jul allihop. Njut riktigt mycket och ta hand om er.

Louise

Det är den 23 december, dagen innan julafton, men det kunde likagärna vara den 23 november, för julkännslan vägrar infinna sig hos mig. Jag har inget att göra, sitter ensam i huset. Tv:n har inget julligt att erbjuda och snön lyser med sin frånvaro.

Eftersom jag är så uttråkad och inte hittar min julkännsla tänkte jag utlysa en jultävling (mest pågrund utav att jag är sjukt, sjukt uttråkad).

Mikaela har klagat på utseendet på hennes julgran och Malin klädde sin i går. Om alla glappare lägger ut en bild på sin julgran och sedan får läsarna gå in och rösta på den snyggaste, röstningen kan pågå till den 26 dec. Vad säger ni om min jultävling?

Therese

O Superman. O judge. O Mom and Dad. Mom and Dad. O Superman. O judge. O Mom and Dad. Mom and Dad. Hi. I'm not home right now. But if you want to leave a message, just start talking at the sound of the tone. Hello? This is your Mother. Are you there? Are you coming home? Hello? Is anybody home? Well, you don't know me, but I know you. And I've got a message to give to you. Here come the planes. So you better get ready. Ready to go. You can come as you are, but pay as you go. Pay as you go. And I said: OK. Who is this really? And the voice said: This is the hand, the hand that takes. This is the hand, the hand that takes. This is the hand, the hand that takes. Here come the planes. They're American planes. Made in America. Smoking or non-smoking? And the voice said: Neither snow nor rain nor gloom of night shall stay these couriers from the swift completion of their appointed rounds. 'Cause when love is gone, there's always justice. And when justice is gone, there's always force. And when force is gone, there's always Mom. Hi Mom! So hold me, Mom, in your long arms. So hold me, Mom, in your long arms. In your automatic arms. Your electronic arms. In your arms. So hold me, Mom, in your long arms. Your petrochemical arms. Your military arms. In your electronic arms.

Therese

Jag känner en nypa vrede. Det är mest synd om mig.

Mikaela sitter där hemma, hittar på och klurar på lite andra symptom. Människan får vara hemma sjuk, jag får jobba och vara sjuk på samma gång. Ursäkta mig, vem vinner?

Mikaela

Jag och Therese hade just en fight om vem det var mest synd om. Om henne, som sitter på kontoret dagen före julafton och hostar som en alkis. Eller om mig, som ligger inne på mitt rum och svettas som en gris medan hela min familj har världens julmys utanför. Jag vet inte, det är nog lika synd om oss båda två.

Igår kom min lillebror hem från arbete i fjällen. Det var så skönt att äntligen få honom tillbaka! När jag kom in i hans rum och skulle ge honom en kram skrek han dock "Jag kramar INTE dig!!" och höll sig på minst 3 meters avstånd resten av kvällen.

Det här är nog det sista jag skriver på ett tag. Nej, inte för att jag tror jag ska avlida av denna förfärliga sjukdom jag drabbats av utan för att jag ska iväg och resa. Jag ska upp och fira jul mitt i ingenstans, en bit utanför Örebro. Ja, Örebro av alla ställen. Där finns bara skog och ett litet skjul som min mormor och morfar bor i. Man skulle kunna tro att de precis fått elektricitet, så internet kan man ju bara drömma om..

God jul!

Det är dagen före dopparedagen, dagen då många vaknar hemma i stugorna tillsammans med sina familjer, om man har tur, i ett hus, doftandes av Hyacint och jul. Allt jag kan känna är lukt av mitt tee och metall. Jag vill inte verka bitter men att jobba den 23 december är inte något jag uppskattar. Särskilt inte när jag är sjuk. Igår jobbade jag med feber, idag hostar jag endast som alkisarna nere vid Stigbergstorget och det är positivt. Att jobba idag är bara tidsfördriv, vad gör det för nytta? Det ser inte någon mening med att jag sitter och trycker på min stol här.
Kan inte någon komma och hämta mig?

Malin

Vi fyra glappare spenderade fredagskvällen tillsammans. Vi drack vin, pratade strunt och hade det mysigt. Sedan dess ligger dock Therese till sängs med feber. Idag fick jag reda på att även Louise och Mikaela känner sig som ett par klubbade sälar och ligger nedbäddade de också. Bara jag kvar alltså. Gah. Jag planerar en jättemysig, magisk jul och tänker vägra sjukdom. Bara så ni vet dumma bacillusker.

Mikaela

Jag står framför spegeln i badrummet och smörjer in ansiktet. Helt plötsligt börjar det lukta mint. Stark, stark, mint. Krämen jag använder i ansiktet blir vitare och vitare. Kletigare och kletigare. Jag har smetat in hela ansiktet med tandkräm! Jag har tandkräm överallt - i håret, ansiktet, på händerna, och kläderna.

Feberdrömmar är sjuka grejer.

Louise

Jag har alltid, vart jag än har bott, blivit väckt på de mest irriterande sätten, när jag har sovmorgon och bara vill sova till klockan 14.00 på förmiddagen.

När jag bodde på Karl XII:s väg i Lerum var det, i valigt ordning, min mamma som väckte mig med ett "frukosten är klar Louise" när klockan hade passerat 10-snåret. När jag kommit upp väntade frukost med hela familjen.

När min adress låg på Edgward street i London blev man, utan undantag, väckt utav sirener, bilar, gap och skrik, krossade glasflaskor, you name it. En morgon blev vi till och med väckta utav att en buss stod och brann utanför vårat fönster.

I det Catolska Dublin väcktes man utav de förbannade kyrkklockorna, söndagmorgon! Visst kyrkklockor i all ära och det kan till och med ge en en såndär mysfaktor på morgonen när man hör något svagt dongande i fjärran. Det var dock mindre trevligt när vårat sovrumsfönster befann sig på samma höjd och ca 10 meter från kyrktonet. VI HÖRDE ALLT!

I Barcelona jobbade jag ibland till 4 på natten och kom inte hem förän 5, 6 tiden. Detta spelade ingen roll. På lördag och söndag morgon var de där. Småbarnen, som gick i led. Spelade, slog på sina trummor. Lägg till en lägenhet på andra våningen, ett öppetfönster och en trött Louise i rummet, räkna sedan ut exakt vilket humör jag var på när jag gick upp och sa godmorgon till mina rommates!

Väl hemma i Sverige igen, i Onsala har min mamma inte gett upp om att jag ska vara uppe i tid. Hon har dock förändrat bemötandet jag får på morgonen. Ingen frukost väntar vid köksbordet; "Du sover ju så länge Louise, du får väl ta en liten macka eller något, vi har redan ätit". Hon har inte heller samma förståelse för mitt morgonhumör hon hade tidigare; "Nu får du ge dig Louise, var inte så sur. Lär dig att behärska ditt humör".

Men jag orkar inte. När jag, på alla mina adresser har blivit väckt på jävliga sätt tycker jag att jag har befogenhet för att få dricka en kopp kaffe och fräsa till de som tilltalar mig i några minuter, innan jag kan bjuda på ett litet leende....

Therese

Barnprogrammet jag aldrig riktigt tyckte om men tittade på ändå. Den skrämde mig och gjorde mig ledsen. Blev alltid lite illa till mods efter muminterrorn. Idag förstår precis varför.

Mikaela

Ingen Jul hemma, misslyckat Nyår (jag bara antar att det kommer gå så, enligt traditionen..), ingen man, och feber! Jag är sjuk. Jag hatar att vara sjuk. Nu ska jag återgå till mitt sovande. Ciao!

Malin

Sakerna man måste stå ut med när man träffar en norrlänning är många. Jag har till exempel börjat säga Ääärreee (läs: Är det) med sådant eftertryck att jag skrämmer mig själv. Dessutom misstänker jag att jag förväntas kunna fälla träd med ögonbindel och båda händerna bakbundna, snusa och se snygg ut samtidigt samt veta hur man tar sig ur en lavin. Ni vet sånt som är omöjligt för de allra flesta av oss som bor söderut.

För några kvällar sedan blev det värre och läskigare på alla sätt. Jag ställdes inför den yttersta utmaningen; torkat renkött. Ni vet sådant man blev bjuden på i tredje klass av Samer skolan bjudit in. Och som man åt för att man var rädd för allt som hade med Samerna att göra men förträngde smaken då hela upplevelsen var så traumatisk?!

Men jag hatar hur det gick. Jag tycker om vårt south-north-krig i bästa kriminella-amerikanska-gäng-anda så jag gick nästan sönder när jag upptäckte att jag älskade det. Ännu mer hatar jag att jag på grund av pengabrist funderar på att göra en "Into The Wild" bara för att skaffa mer då jag inte tror att jag kan leva utan det. Alltså GÅ till Kiruna och fälla en stackars ren med ett handgjort spjut. Men säg det inte till någon. Han får inte vinna. What to do?

Beroende var ordet.

Therese

Mikaela

Igår testade även jag, Malin, och Louise den uppvärmda bänken på fjällgatan. Den var underbar! Vi kom fram till att man inte uppskattar värme på samma sätt när man är inomhus - då tar man den ju för givet. När man sätter sin på en bänk, som egentligen borde vara iskall och obehaglig, och den är underbart varm är det magiskt. Ja, magiskt!

Mikaela

Förra året köpte min lillebror en duschslang till mig. Året innan fick jag tusen olika slags glitterpennor och året innan det fick jag blockchoklad. Han köpte även en tejprulle till min andra bror (Vilket iofs var mycket uppskattat då minsta brorsan älskar tejp..). Han har även gett bort en rödblinkande sirenlampa någon gång. Min lillebrors julklappar kan innehålla lite vad som helst, helt enkelt.

Idag läste jag på Lisas blogg - http://lisawahlstrom.blogg.se - att hon ska köpa alla hans julklappar åt honom i år, eftesom han är och jobbar i fjällen. Och jag vet av tidigare erfarenheter att Lisa är världens bästa presentköpare. YES jag har tur i år!

Therese

Jag har upptäckt en fiffig uppfinning på min hållplats. En skänk från ovan! En julklapp ifrån västtrafik eller kanske Göteborgs stad. Det var egentligen i måndags jag upptäckte den, då jag inte fått tummen ur att ta kort så kliar mina fingrar om att få skriva om den.

05:57 anländer jag till Fjällgatans hållplats. Jag tar som sed alltid en Metro, skummar igenom första sidan, viker ihop den under armen då det är för mörkt för att läsa. Jag vek upp mina sömniga ögon och såg något mycket märkligt, en bänk med en metall-aluminium-sits. Jag tänker att de måste vara helt dumma i huvudet som sätter upp något sådant, då det är vinter lär man få frostskador i de bakre regionerna. Jag smyger långsamt och nyfiket fram till det okända föremålet och stryker min han på bänken. Varmt. Pling! Aha, jag slog mig ned. Kände hur värmen smekte min stjärt och ja, jag njöt. Jag såg spårvagnen tåga in från fjärran. Jag kände att jag ville stanna på den där bänken hela dagen. Sitta där med sittvärmare i baken hela dagen och titta på folk som kommer och gå, tills solen går ned och upp igen.

Numera längtar jag till varje morgon, till den varma bänken. Jag inbillar mig att vår station är först med den, har ni sätt sådana någon annanstans?

Therese

Lucka nummer 19, imorn blir det julbak hemma i skogen.

Louise

När man rimmar på julklapparna är målet att man på ett fyndigt och givetvis genom ett rim, ge ledtrådar så personen som får klappen skall kunna lista ut vad det är för något. I år tänkte jag göra en revolt mot rimmen, jag tänkte skriva på julklappen EXAKT vad som ligger i paketet. Detta gör att mottagaren antagligen inte vill att jag ska rimma på paketen i framtiden. Men i går när jag satt på tåget kom det bara till mig. Rimmet på XXXXXXs julklapp... (kan ju inte skriva ut namnet) Här är det:

Du ett par redan har tappat bort,

Här får du nu en annan sort

God Jul!

Mikaela

Nästa rim. Jag är ett geni!

Du är min mamma, jag är din tjej
Jag är ganska lik dig
Det här är en grej jag hade velat att du gav mig
Man kan säga att det är en tjejgrej

Mikaela

Allt en husmor skulle tänkas vara duktig på, är jag dålig på. Jag har vid många tillfällen blivit hånad över min icke existerande husmorshet. Detta beror antagligen delvis på det faktum att min mamma alltid hellre lärt mig om det engelska språkets uppbyggnad, grekiska gudar, svensk historia, eller spansk kultur. Som 10-åring kunde jag allt om Tor och Oden men antagligen inte särskiljt mycket om bakning. Sedan beror det väl även på mitt eget ointresse också. Kanske mer det.

Men ja, det jag ville komma till var att min opyssliga och ej husmoriga sida inte direkt gör mig till någon proffsrimmare. Vi snackar julrim. Eftersom jag har kravet på mig att rimma ihop någonting men inte riktigt känner för det, så gjorde jag det snabbt och enkelt för mig själv och slängde ihop något samtidigt som jag slog in paketen. Detta är vad det står på min lillebrors paket. Ni kan ju försöka gissa vad han ska få…

Ibland köper du ett helt lock
Det kommer du inte sluta med nu dock
Nu kommer du istället använda ditt lock ”round the clock”
Utan att behöva gå en meter – din slöfock!

Therese

Är det okej att skrika på jobbet?
Skrika tills halsen blir hes
Skrika i en fosterställning vaggandes fram och tillbaka
Skrika tills ansiktet blir knallrött och blodådrorna börjar sticka fram i tinningarna
Skrika tills det inte kommer något skrik mer, kanske bara lite ylande läten…
Skrika tills jag börjar viska
Skrika tills jag blir tyst.

Idag behöver jag verkligen. Är det okej eller?

Therese

Louise

Nu ska Blondinbella ta över TV-världen med sina 2 minuter på Tv400 (Hon har sagt det själv)!

Bra "Bella" gör det. Jag hade så önskat att jag orkade sitta i de två minutrarna och lyssnat på vad hon säger men jag orkar inte. Jag klarar inte av hennes röst. Istället låter jag Malin skicka över humoristiska inslag från hennes "TV-Dagbok" Nu fick jag:

"Hur vet jag att inte en gammal äcklig gubbe har stått och svetats här två minuter före mig när jag ska använda den här hanteln. Okej om det är en snygg, vältränad kille. Men en äcklig person. Neej."

Dagens Bella-problem; Tänk om en äcklig person användt hantlarna innan?

Louise

Att åka bil med Malin som förare är lite som att spela rysk roulette, oddsen att bli dödad må vara mot dig, men risken finns... Meriter som bilföraren-Malin kan sätta på sin lista är; inkörande i betongklumpar på parkeringar:

BONG!

Louise: Malin, körde du just in i betongklumpen?

Malin: NEJ! Inte om min mamma frågar...

Hon har även, med mig och Mikaela sittande skrikande i baksätet, (ingen vågar sitta fram när Malin kör) kört mot färdriktningen inne i stan

Nu har hon lyckats igen...

Malin och Mikaela hämtade mig i stan, Malin kör ut från parkeringen, kör fel och hamnar på Hissingsbron. I panik kör hon mot upphöjningen vid vägkanten hela bilen dunkar till och jag och Mikaela blir livrädda. Väl på Hissingen stannar vi och tittar till bilen, då fattas det en fälj...

Bra jobbat Malin, du har nu ännu en merit att sätta upp på din lista!

Titta vad hon gjort!

Malin

Imorse ringde en skola här i kommunen för att erbjuda mig vikariejobb. Jag var så inne i sömnen, och så förvirrad, när telefonen ringde att jag knappt visste vart jag var. Jag tänkte "Det är natt. Herre Gud, det måste skett en olycka". Sen svarade jag:

"Hej, det är Gud."

Jag vet inte om jag undermedvetet har alldeles för höga tankar om mig själv eller om jag bara måste sluta svara i telefon när jag sover. Pinsamt var ordet.

Louise

Jag är en VG-elev och jag hatar det!

Therese

Mikaela

Dumpad, Singel & Helnöjd!

Therese

Dagens klotter

Therese

Therese

En ständig tyngdkraft har satt sitt grepp runt mitt huvud. Den vägrar släppa. En liten dvärg som sitter och gnager med framtänderna på utvalda platser på mitt huvud, som knivar. Jag vill slita bort odjuret men den fintar bort mig, om och om igen. Igår somnade jag i en matt suck klockan 9 på kvällen. Vaknade självmant klockan tre på natten i panik, trodde jag glömt ställa klockan. Jag kikade försiktigt upp mot odjuret, han var borta. Jag vann över det lilla monstret fram till att jag klev ut ifrån porten imorse. Vips! Så satt han där igen, den satans gnagaren. Han har tagit sig in mot ögonen också, jag kan inte ens se ordentligt. Jag sitter tio centimeter ifrån skärmen för att se vad jag skriver, kisar så ansiktet skrynklar ihop sig till två russin, man skulle kunna jämföra mig med en lussebulle utan saffran, eller kanske en lutfisk med två russin på toppen. Jag är lika slapp och slö som en lutfisk för tillfället.

Håll ut min vän, fyra arbetsdagar kvar. Fyra!

Malin

Önskelista 2008:

* Världsfred

* Kärlek

* Förlåtelse

* Skratt

* Insikt

* Spontanitet

* Nya chanser

* Trygghet

* Sanning

Tomten. Vad har du för adress?

Mikaela

Jag och min lillebror har precis skapat världens kanske fulast pyntade julgran. Jag skrattar åt den varje gång jag går förbi.

Mikaela

Godmorgon världen!

Jag vaknade imorse med ett leende på läpparna. Jag har gått från prinsessan på ärten till att sova som en björn över bara en dag. Jag tror jag ska ta och sova mig igenom hela jullovet.

Godnatt.

Therese

Minne ifrån söndag morgon cirka klockan 02:00 – 05:30

Vi sitter på Stars N Bars, R hade spelat där. Det blev den ena ölen efter den andra och vi är härligt glada och goa. J ringer och säger att han är på väg till studion, då får jag en snilleblixt. Klart vi ska dit och ha efterfest. Vi trillar ut på gatan och vidare in i en taxi, tar fart mot min lägenhet och hämtar upp två flaskor vin. Vi ramlar ut ur en ny taxi någonstans bort mot Långedrag till. J öppnar tillslut och vi vandrar in. Jag dricker vin rätt ur flaskan och ibland ur en kopp, skvätter lite omkring mig och pratar lite onödigt högt.
Jag vet inte hur det skedde eller om ni inser vilket vedervärdig musiker jag är, men jag fattar trumpinnarna och spelar. J gör sitt bästa för att instruera mig men det hjälper inte mycket. Det skramlar och brötar mest. Jag inser att trummor inte är något för mig och börjar pling plonga istället. Två av J’s vänner var nog där för att få spela lite seriöst åtminstone. Jag krossade deras kväll, jag stampade på den och spottade på den.

Jag gömmer mitt ansikte i mina händer medan jag skakar på huvudet och säger, ”nej, nej”. Hettan stiger i ansiktet, ett tarmvred hade suttit bättre än att ha denna envist kemiska ångest som vägrar släppa sitt grepp om min kropp. Idag är det tisdag, det är en ny dag och jag börjar komma över det.

Louise

Mikaela fick sin lilla överraskning. Jag och malin kom hem till henne, tvingade henne gå ut från sitt rum så vi kunde fixa lite i hennes rum (Okej, läste igenom det jag just skrev, och det låter som om vi gjorde värsta grejen, nej, nej, nej...). Hennes överraskning blev ett handgjort kort (Therese, vi kan helt enkelt inte göra sånt där lika snyggt som du), en flaska vin och lite skummtomtar. Mikaela hade i sin tur kontrat med att köpa mig ch malin en varsin julklapp. Malin fick ett block där hon kunde (lära sig) färglägga, och jag fick några "Tatoos".




Mikkans suprise!

Mikaela är så söt i sin rosa klänning.

Vi testade mina tatueringar...

Malins julklapp.

Jag var glad...

Malin

Louise har lovat Mikaela någon slags överaskning och jag har lyckats bli inblandad. Och nu sitter hon och väntar på oss också. Stress, panik, stress, panik. Tror ni det räcker med att ge henne min fortsatta vänskap?

Mikaela

Malin och Louise är världens segaste...
Where are yous?

Mikaela

Yes, nu är studerandet över. Hur firade jag detta? Jo, genom en promenad med hunden. Inte okej. Skulle egentligen åkt till skåne idag också men det ser inte ut som det bli av. Segt. Hoppas Louises och Malins överaskning är bra nu!






Idag ska julfirandet tas tag i, på riktigt! Dethär funkar ju inte. Nu tänker jag inte gå runt och sura mer. På julen ska varenda unge vara glad! Så nu tänker jag inte sitta här och hänga framför datorn mer. Hejdå!

Louise

Nu har jag äntligen sett filmen Mamma Mia! The Movie och ville jag flytta till Grekland förut vill jag definitivt flytta dit nu. Vilket underbart ställe. Så nu tycker jag kravallerna skall upphöra, slut fred och börja lev i harmoni i Aten så jag kan ta mitt pick och pack, flytta dit i Mars och ta ett brake från Sverige och uppleva Grekland! Åh, jag vill, vill vill åka dit!

Grattis också till Mikaela som nu är färdig med skolan, idag ska det firas och du komemr aldrig kunna gissa hur. Gissar dock på att du kommer ställa dig en aning tveksam till vårt val av firande...



Snygga killar och underbart landskap, jag vill till Grekland!

Therese

Nummer ett på min önskelista... Moccamaster.
Börjar jag bli gammal, en tant?
Jag håller mina tummar hårt inför vad som kommer befinna sig under granen i år.

Malin

Vi här på glapp är mästare på smeknamn. Det är sant. Hade det funnits en smeknamnstävling hade vi utan tvekan ställt upp och säkert tagit hem förstapriset utan större problem. I alla fall när det gäller kvantitet, kvaliteten på dem är lite sådär.

Vi har så många smeknamn på varandra att jag säkert glömt hälften. Det handlar om vad våra namn rimmar på, missförstånd oss emellan, politik, vad våra smeknamn rimmar på, roliga ord eller saker vi ramlar på i en tidning någonstans. Att säga att det finns hundratals vore att ta i men ni förstår; de är många.

För bara ett par dagar sedan blev de ännu några fler; date-Mikaela, filmkvälls-Louise och promenad-Malin lades till. Efter hur vi går tillväga när vi träffar nya killar. Och eftersom bara tre av oss var närvarande blev jag lite nyfiken. Therese, har du någon specialitet?

Malle Balle och Vänster-Brallan är bara två av mina alldeles för många smeknamn. Smeknamns-galningar som sagt.

Malin

Louise, bered dig på en obehaglig överaskning.

Kära läsare, som redan skrivet spenderade Louise och jag fredag kväll med att vandra runt i lilla Lerum. Likt två vilsna och oroliga själar som precis lyckats fly en sekt försökte vi tillsammans klura ut vad man egentligen gör på helger när man inte är begraven under en hög skolarbete. Det gick sådär.

En av kvällens bättre idéer var att bryta oss in genom en avspärring. Det är lite Louise och min fredagkvälls-grej. Mest för att visa att vi är de bästa, coolaste, modigaste 21-åringar Lerum någonsin skådat. Jag är, som ni hör, fortfarande i stort behov av lite rebellande.

I alla fall. Nu rapporterades det att de hittat miljögifter i marken där; de har stängt av gångbanan bredvid den avspärrade vägen och skriver att man absolut inte får röra jorden. Så Louise, tack för att du offrade dig för en spännande fredagkväll; ring mig om du blir grön eller om det växer ut ett huvud eller ett elfte finger på dig, okej?!




Extra huvud eller inte, det var SÅ värt det.

Louise

Jag är så jävla uttråkad, antagligen pågrund utav att jag inte har något skolarbete att göra. Har varit inne och tittat på ifall jag skall skaffa mig linser i en annan färg, kanske ett par klarblåa, vad fint.

Jag ska nog önska mig ett par från http://www.fargadelinser.se/, jag vill ha en förändring!




Fint? Bilden är lånad från fargadelinser.se

Louise

Igår var det ännu en glögg-kväll. Platsen var i två lägenheter vid Capri i Lerum, och gäster var gammla Lerums bekanta jag nog inte har träffat sedan jag kom hem från Barcelona. Jag kom dit med Sanna, vi satt mest och skvallrade lite om alla människor som var där, så otroligt mysigt och tjejigt. Vi har dock inte sett varandra på över en månad så vi hade mycket att ta igen!

Nu väntar jag på ett samtal från Malin så jag kan uppdatera Lerums Gossip-Girl om allt!

xoxo

Mikaela

Romernas situation - En komparativ studie mellan Rumänien och Sverige.

Malin

Lucia. Åh, underbara högtid. Då jag inte sett skymten av ljus i håret, glitter i midjan eller skönsång i sann Staffan-anda sedan 2005 hade jag sett fram emot den här dagen otroligt mycket. Och den var givetvis planerad in i minsta detalj. Mikaela och jag skulle överaska Louise med ett luciatåg, varma lussekatter och bubblande julmust hemma hos henne tidigt, tidig i morse. Vi skulle sedan åka tillsammans in till stan och titta på Göteborgs lucia samt fortsätta fikandet där.

Gick NÅGONTING som det skulle? Oh nej.

Vi hittar inte till Louise hus och då hon har polis-föräldrar är hennes adress inte listad någonstans. Dessutom hade vi ingen bil så vi kunde inte köpa fika tidigt på morgonen, Mikaela hann inte hänga med till stan, Louise och jag hittade inga jäkla lucior någonstans och det där mysiga fikandet byttes mot sushi. Juligt va?



Ingenting är bra. Men ikväll ska det lallas runt med Daniel i alla fall. :)

Louise

Hemma, trött efter att ha varit hos Malin och tittat på Idol. Jag och Malin spelade in en film, det skulle bli kul att lägga upp den här, dessvärre är det något som inte funkar så ni får se kvällens promenad i bilder, inte på film. Under promenaden bestämmdes det också att jag ALDRIG mer kommer träffa någon kille som inte Malin godkännt. Så från och med nu måste allt sånt gå genom Brallan. Trevlig uppgift du tog på dig Malin!

Min hemväg var även denna gång kantrad utav fulla människor som ville prata med mig, jag börjar fundera på om det är något jag utstrålar på något vis. Idag var det Per 40 år och Erik 18, som slog sig ner bredvid mig. Jag satt i mitten och över mig fördes en diskussion mellan Per och Erik med en 08-dialekt. Världen är dock mycket liten. Det visade sig efter ett tag att Erik varit tillsammans med en lillasyster till en kompis till mig och Mikaela. En kille jag och Mikkan hängde med i Dublin.

Fan, jag vill utomlands igen, bort från Sverige och allt det seriösa, leva ett sånt där bekymmers fritt liv som man bara kan lämna om det inte funkar. Fasen, jag vill bort, bort, bort från Sverige!

Nåväl, låt nu bilderna tala...

Malin gick mest och smsade under vår promenad...

...så jag fick ta kort på mig själv för att bli underhållen...



Malin bor på en farlig väg...

Malin

Kvällens citat:

"Hej hej, vad gör du ikväll..... Haha. Det rimmar" - Louise.

Jag har inga ord.

Mikaela

Jag är fullt medveten om att jag inte är något geni när det gäller matematik. Jag förväntar mig inte ett MVG. Men att gå från ett G- till ett G++? Snälla Magister, var barmhärtig!

Jag kanske skulle ha testat urringad tröja. Har hört att det ska funka?

Therese

Kom till jobbet, två timmar försent. Jag är kanske fortfarande berusad. Det krävs en avspärrning men finns ingen. Jag borde ha två slavar som följer vartenda steg jag tar, viftandes omkring mig för att upplösa ångorna.

Julbordet var succé, vi åt på Gothia Towers. Efter att jag tappade min plånka förra helgen har jag levt på varma koppen, keso, tomat och bröd. Jag trodde detta upplägg var en hägring, jag blev salig. Jag högg in och jag åt! Jag åt likt ett Biafrabarn såg en portion mat för första gången på månader. Jag åt så magen stod ut som en övergödd 60årig gammal gubbe.

Mätta och belåtna vandrade vi vidare till Liseberg. Vi vandrade runt där utan mål och klappade getter (eller vad det nu var, horn hade de iaf). Vi insåg ganska snart det meningslösa att klappa dessa stackars citydjur och titta på ljus i träd. Isbanan lockade men stängde när vi kom. Vi gick till The Bishops Arms sedan svidare till Locatelli där vi fastnade. Klockan två någon gång bestämmer vi oss för att styra benen hemåt, de andra gör ett tappert försök att få med mig vidare men lyckades inte. Jag fixade en taxi hem för 70 spänn, ett pangpris om jag får säga det själv.
Chefen kom precis, jag gjorde tummen upp och log! Nu kör vi…

Malin

Min lillasyster är sämst i världen på att skriva önskelistor. Jag menar; "smink, en bok och kläder". Hur lätt är det att se in i hennes hjärna och förstå vilket smink, vilken bok, vilka käder just hon vill ha? Efter många om och men har hon nu dock gått med på att precisera. Resultatet blev, om möjligt, ännu sämre:

* En bok - helst bra.

Min syster - ett geni. Det är säkert det blonda håret. Det är hon och Louise

Mikaela

Tre inlägg på en dag. Märks det att jag har tråkigt? Men nu är det någonting alldeless extra jag skriver om! Lisafisa, vår ingifta(snart)favvotjej - min äldsta lillebrors flickvän, alltså - tog körkort idag! Om en stund kommer hon hit och tar minsta lillebrorsan på en tur. Han är uppspelt och har redan fixat håret och bytt kläder så han ska vara fin vid det högtidliga tillfället. Sedan ska vi äta kladdkaka tillsammans och fira lite :) Grattis till henne!