Jag som alltid brukar fyllas av vemod, nostalgi, lycka och nyfikenhet när fyverkerierna är som störst. Jag som brukar bli rörd, kärlekskrank och kärleksfylld på tolvslaget. Jag tittade mot himmelen, jag skålade i champagne och jag kramade mina vänner. Men istället för en känslovåg kände jag ingenting speciellt. Det här är bara en dag som alla andra, bara ännu ett nyår. När klockan slog tolv och det nya året kom var det inte pampigt, stort och härligt utan bara vanligt. Och jag tänkte det här är inte jag, var är mina känslor?
Är jag vuxen nu, eller vadå?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tror det Mickis. Och jag kände likadant. Det kanske är en 23-årsgrej.
SvaraRaderaJa, när man är 23 år är man vuxen :p Men känslorna försvinner väl för att man blir vuxen. Måste bero på något annat :p
SvaraRaderaJag har gått runt i mammas och pappas kök idag och blivit nostalgisk av varenda liten burk som påminner om barndomen, så känslorna är inte borta iaf. Och vuxen är jag ju inte heller. Ja, det är nog en 23-årsgrej Mallan!
SvaraRadera