torsdag 17 juni 2010

Mikaela

Vilket äventyr! Fiskmåsar med fågelungar attackerar, korpar är enorma, grodyngel ofarliga och skelett vanliga. Jag är precis hemkommen från kanothajt. Till skillnad från Louise är detta inte någonting jag ofta ägnar mig åt. Bara att jag och min storstadspojkvän överlevde är för mig ett under. När vi hittade ett skelett i skogen tog vi tusen foton. Jag skickade ett till Louise. "Mikaela, sånt hittar man ALLTID. Sluta vara ett sånt asfaltsbarn!" var hennes svar. Tja, för oss var det stort. Men ja, jag överlevde. Och jag har badat, solat, grillat, druckit vin, använt triangakök, borstat tänderna i det fria och bara slappat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar