söndag 4 april 2010

Louise

Jag tror jag hade en vacker illusion om hur det skulle bli mellan oss. Om hur vi glatt kunde heja på varandra på gatan och om hur vi fortfarande skulle kunna prata i timmar på telefon, skrattandes, utan att egentligen prata om något alls. Om hur vi fortfarande skulle kunna vara vänner, trotts all trasighet mellan oss. Men jag tror illusionen blev till för att göra verkligheten enklare.

Nu har vekligheten nog hunnit ikapp med mig, och jag är ledsen för allt jag gjorde fel. Jag är ledsen för de onödiga gräl jag startade, jag är ledsen att vi inte kunde få såren att läka. Men vi får låta tiden gå, och vi var helt enkelt inte menade för något större. Men tack för allt du gav mig.

So is it goodbye?
Is it time to set you free?
Is it time to let it fly?
Is it time to let it bleed?

We used to take turns
To cover up the pain
Deep below it burns
And the feeling still remains

You're gonna find someone new
I really hope you do
'Cause I love you
And the sun will come on through
It's gonna shine for you
'Cause I adore you


1 kommentar: