lördag 17 januari 2009

Mikaela

En början och ett avslut sådär väl tajmat. Hade det vart i omvänd ordning hade det vart en helt annan sak. Det hela hade gått i en helt annan riktning. Tänk att allting bara vänder, att livet bara börjar. Ibland känns allt så välplanerat, på nått sätt. Agnostiker, som sagt. Agnostiker.

"Håll ut håll ut. Förr eller senare spricker en bubbla, håll ut några dagar till." Ibland är det bra att ha vänner. Malins Larscitat träffar alltid lika rätt och lugnar alltid lika bra.



Förresten Therese, jag saknar dig. När ska vi ligga sådär på den varma asfalten på mataffärens parkeringsplats, med en glass i handen, och bara vara bästa vänner, igen?

3 kommentarer:

  1. Fint skrivet Mickis. Igen. :) Och ja, Lars har en förmåga att träffa rätt. Thats why we löv him.

    SvaraRadera
  2. Jag saknar den varma asfalten, blå himmel, brunbrända ben. Glassen smälter fort, fort och vi kastar oss i den. När den är uppäten lägger vi oss på mage och pratar. en asfaltsrelieff bildas på ben, armar och ansikte. Jag saknar det. Jag behöver sommar.

    SvaraRadera