torsdag 13 november 2008

Therese


Satt som alla andra dagar på spårvagnen hem idag. Jag var trött och ville bara hem och mysa och njuta av att denna veckan var slut, imorgon är jag ledig. Jag sitter och tittar ut, tittar på människor som är där, som går på, som går av. Alla lever sitt. Två tjejer går på vagnen, sätter sig i säterna vid mig. Dom pratar om allt möjligt och snart kommer en killkompis till dem också på. Dom pratar högt och automatiskt tittar och lyssnar jag, kunde inte låta bli. Jag uppfattar alla tre att vara i 18-års åldern. Killen sneglar lite åt mitt håll några gånger. När tjejerna går av blir han kvar själv och sätter sig mitt emot mig. Han söker kontakt med blicken, lyfter lite patetiskt på ögonbrynen när jag råkar titta på honom. Plötsligt känner jag hur har börjar tåflörta. I panik tänker jag att jag måste av fort! Min hållplats är nära och jag ber till gud att göteborgs spårvagnar kunde försöka gasa på lite extra. Då trycken han på knappen, och tittar på mig. Jag förbannar mig själv att jag föddes till en feg människa... Han rycker med huvudet och försöker signalera att jag ska hänga med (!), han viskar ”följ med”. Jag skakar frenetetiskt på huvudet, säger ingenting. Han frågar igen, jag skakar ännu mer så håret viner. Killen går av, jag blir kvar ensam, lättad.
Jag tänker att detta absolut inte var någon komplimang av något slag, en kille som borde stöta på mina småsystrar stöter på mig! Inte ok.

3 kommentarer:

  1. oj, jag såg bilden på dig längre ner. UNDERBAR!! Fy faan vad extas.

    SvaraRadera
  2. Haha. Ja, grymt kul :D

    SvaraRadera