Therese

Det är söndag, jag vaknade klockan två idag. Jag hörde hur regnet smattrade mot rutan, växterna på utsidan piskade mot fönstren, ett satans oväder. Vi tittade ut genom fönstret. Göteborg är väl som det skall vara en söndag den 9 november. En tjock, jämngrå himmel som man aldrig kan föreställa sig att någonsin kunna bryta upp.

Vi tog oss långsamt upp ur sängen, klädde på oss kläderna. Jag tog på mig gårdagens festkläder som osade bacon, jag minns vår nattmat, bacon och ägg plus en kopp espressokaffe vi bryggt, inget att rekommendera. Men då var det alldeles perfekt. Halsen kändes som en torr gammal disktrasa, dränkt i Ajax.
Vi vandrade ner till kungsgatan i ösregn och storm. Sommaren kändes avlägsen… Vi gick in i värmen på franska bageriet och åt en baguette och drack en kopp té. Perfekt, sedan spenderade vi en timme i en filmbutik vid hamnen.

I skrivande stund sitter jag i Lerum, huset är tyst. Det är fars dag men jag kan inte romantisera min familj som alla andra idag. Alla är sega. Vi åt precis en bit middag. Jag är mätt och belåten och nu tänkte jag lägga mig i soffan med resten av packet och glo på en film. Jag älskar dom. Grattis på fars dag, Pappa Håkan.