Therese

När jag gick i femte klass började jag i en akvarellkurs. Mamma ville inte sätta mig att måla ”fingerfärg”, som hon kallade det, det slutade med att hon och jag började måla tillsammans i en vuxenkurs. Jag blev kvar där i många år och jag lärde mig massor. Tillslut tröttnade jag på akvarell och gick över till akrylfärg en kortare period för att sedan hitta oljefärgen.

I augusti hade jag min första utställning på café Pour Bon på korsgatan inne i Göteborg. Den visade sig gå bra, över förväntan. För första gången blev jag dömd och blottad, en otroligt underlig känsla jag vill känna om och om igen, en känsla blandat med rädsla, förväntan och glädje.

Utställningen resulterade i att jag fått lite små uppdrag här och där, folk vill att jag ska måla något, fixa och trixa. Jag är också sämst på att säga nej. Ett av dessa projekt är att måla i en lastbil. Jättekul, tyckte jag. Problemet här är att min tid inte finns... jag har vart där en gång! Ångest och skuldkänslor är nu vad jag känner istället.