Malin

Klockan är tio i fem; det är måndag morgon. Om tio minuter ringer Thereses klocka och hon går upp för att åka till jobbet, själv har jag inte gått och lagt mig ännu. Jag har en panikplugga-inför-prov-natt vilket kanske kan förklara inläggets lite konstiga ämne. Hybrid-DNA.

Man delar olika ord, minnen, låtar och platser med olika vänner. Min äldsta vän Sofia och jag delar mycket men en av de mer konstiga sakerna är uttrycket "Hybrid-DNA" och jag tänker alltid på henne när jag läser eller hör om det; som nu inför ett prov i naturkunskap. Vi lärde oss om det första gången på NO-lektionerna i sjuan och sedan dök det upp mer och mer i båda våra vokabulär. "Jag får hybrid-DNA på dig" var favorituttrycket under många år och ordet användes mest för att uttrycka irritation.

"Haha, som att ni ens vet vad det är", skrattade folk åt oss. "Det är när man klipper i en cell för att skapa nya kombinationer av arvsanlag" svarade vi och tittade allvarligt på dem. Det låter som en påhittad historia med det är helt och hållet sant och jag vet inte om det kanske var ännu konstigare att vi använde det när vi faktiskt visste vad det betydde. Användbart var det hur som helst.

Sofia. Kommer du ihåg?

Jag hittade ingen bild på hybrid-DNA så det blev en gammal bild på mig och Sofia när vi tågluffade i Europa istället. Så ni får se hur människor som slänger sig med uttryck som hybrid-DNA ser ut.

Nu ska jag sova. Om tre timmar ringer klockan.

God morgon Therese.