Therese

Har du någonsin känt att du inte gör tillräckligt för någon? Att den personen behöver din hjälp, men du finns inte där. Du vill få personen ifråga att prata, att öppna sig men allt du får är tysta, tomma svar. Svar som man egentligen vet innehåller så mycket smärta. Du har vetat det länge men du fortsätter vara passiv, tittar på, är lättare så. Tar inte så mycket av din egen tid. Du intalar dig själv att du har tillräckligt att göra, att du faktiskt lyssnar, att du finns där för den personen som behöver dig.
Denna person berättar tillslut att det inte finns någonting kvar att leva för, att det inte finns något ljus, känner ingen lycka, inget hopp.

Precis detta har jag gjort. Jag skäms över att jag gör om samma misstag som jag redan gjort en gång, som jag lovade mig själv att aldrig göra igen. Jag hoppas att denna person som jag håller så kär, som jag älskar av hela mitt hjärta kommer förlåta mig. Framförallt hoppas jag att lyckan kommer hitta hem till även henne…