I morse vaknade jag med en klump i bröstet, det var inte så att jag hade glömt gå till skolan eller liknande, nej. Jag hade haft den mest fruktansvärda mardrömmen i hela mitt liv. Jag kommer inte riktigt ihåg vad drömmen handalade om mer än att min förra chef, från Barcelona, var med och att hon jagade mig med en pistol (?!).
Drömmen om min förra chef har gjort att jag fick lite tillbakalängtan till Barcelona (ja, även fast jag drömmde att hon skulle skuta mig). Jag saknar de lata dagarna på stränderna, de galna nätterna på Fellini, alla underbara människor, alla fulla britter som jag jobbade med, Ja, jag saknar till och med vår väldigt ohälsosamma, extremt stökiga lägenhet ibland.
I min längtan efter världens mest underbara stad tittar jag ut genom fönstret, det är en fin dag, blå himmel röda löv och gul sol. Sverige är ändå ett fint land och det var faktiskt två år sedan jag hade en riktig svensk höst...
Det här kan nog, i allfall bli en riktigt bra dag...
Vad är väl en riktigt svensk höstdag...
...jänfört med goda vänner och cava i BCN?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar