Louise

Många av mina vänner har funnit sina killar hos Västtrafik, på tåget eller på bussen. Min kompis Sanna träffade sin nuvarande pojkvän på Party-tåget in till stan (okej, de kände varandra som barn, but still.) Och om jag inte helt bedrar mig är det väl även någon glapp-bloggare som träffade en kille på sin buss.

Hur som hellst, så har även jag spanat in en snygging på tåget. Jag har sett honom ett antal gånger och han har faktiskt pratat med mig.
Mitt nya span är tågvärd på Kungsbackapendeln och har frågat mig om jag "skulle kunna visa färdbevis".
Han är så söt, och jag har redan bestämmt mig för hur han är: Han pluggar till jurist och extrajobbar på V.T. För ungefär sex månader sedan blev han dumpad av sin tjej och nu känner han att han är redo för ett nytt förhållande.

Idag såg jag honom igen. När jag skulle gå ut stod han vid dörren...
"Okej, Louise le lite, le, le, le"-tänkter jag. Ett snett leende åkte iväg innan jag gick ut genom dörren.
Är det bara jag som så intensivt vill att han skall le tillbaka så jag tror att han gör det?!
Nej, nej, han Ler faktiskt tillbaka. För en sekund blir jag glad, men så kommer jag på,,.
Han är tågvärd. Det är hans jobb att le mot mig, Fan...