Mikaela

Efter Cosmonova blev det tapas med goda vänner, spökhistorier och nattbad. Nu: balkonghäng!

Malin

Fem kilo räkor. Sju fina vänner. Vodka. Vin. Öl. Rom. Baileys. Nyss påmålat nagellack. Finaste utsikten från finaste altanen. Blommig klänning. Spotify premium. Nattbad. Choklad. Stearinljus. Nattmat.

Låter kanske som en helt vanlig sommarkväll i era öron. Har man suttit isolerad i lilla norska Hagavik i sex veckor är det dock det bästa som kan hända en. I kväll ska det njutas. Minsann.

Malin

G.W. Bush, 9/11: "We're gonna hunt you down."

Stoltenberg, 22/7: "We will retaliate with more democracy."

Befinner mig i ett land i sorg och har inte orden.

Mikaela

Efter promenad och fika på Djurgården hamnade vi på gratisfestival. Undrar vilka som spelar?

Malin

Patient X: Malin. Idag ser du ut precis, exakt så som jag känner mig.

Jag: Jaså X, hur känner du dig?

Patient X: Helt förfärlig.

Nattarbetet satte tydligen sina spår.

Malin

Det ar exakt 10800 sekunder kvar tills dess att mitt skift ar over och klockan tickar alldeles for långsamt i natt. Kanske for att jag vet att jag bara hinner sova fem timmar imorgon innan det ar dags att gå och jobba igen, kanske for att tanken på att jag precis påborjat en tolv-skift-på-nio-dagar-period kanns overvaldigande. Jag vet inte men jag kommer liksom inte till ro.

10540 sekunder kvar.

Malin

Louise

Aldrig klara.
Det fattas bara.
Vi blir aldrig klara.
Måste brinna innan allting blir till aska
Allt jag hör är bara hjulen på min väska.

Mikaela

En kväll på Värmdö.

Malin

Om 16 timmar stiger han av bussen på en hållplats som heter Flåten och som ligger mitt ute i ingenstans. Och det finns en sådan magi i att plötsligt träffa någon som man tycker väldigt mycket om men som man varit ifrån i 26 dagar. Vet ni vilken jag menar? Den där när man plötsligt känner sig blyg och inte vet vad man ska säga trots att man pratat om allt och inget hur många gånger som helst. 16 timmar kvar som sagt. Och jag räknar minuter.

Här är några bilder från min kväll ikväll. Räkor, vin och ett besök på ett fantastiskt vackert hotell med de andra som bor här. Vardagslyx när den är som bäst.

Mikaela

Det var en gång ett litet knytt som bodde
alldeles ensam i ett ensamt hus.
Han var nog långt mer ensam än han trodde
på kvällen när han tände alla ljus
och kröp inunder täcker i sin bädd
och gnällde för sig själv, för han var rädd.
Därute gick hemulerna med stora tunga steg
långt borta hördes mårrans tjut på nattens mörka väg
och dörrar stängdes överallt och alla lampor brann
hos alla stackars skrämda kryp som tröstade varann.
Men vem ska trösta knyttet med att säga ungefär:
på natten blir det hemska mycket värre än det är.

Malin

Att snooza heter slumre på norska och att få tycka på slumreknappen gör att det plötsligt är lite roligare att väckas av ringningar och pip klockan 06.45 alldeles för många dagar i veckan.

Malin

Sommaren 2011: Jobbar, äter, sover och tränar. Myser med Greta, ser på Ally McBeal och dricker litervis med te. Jobbar, äter, sover och tränar lite till. Älskade, ödsliga Norge.

Malin

Klockan är 18 men jag har inte gått upp ur sängen ännu. I natt stod visserligen nattjobb på schemat men ändå, klockan sex är i senaste laget till och med för mig. Har lyssnat på Light Outside med Wakey!Wakey! exakt 41 gånger sedan klockan 16 och känt hur varenda centimeter av mig längtar efter en tatuering. En sådan här.

Bilder. rodeo.net/tattoologist/

Louise

Nu har jag återvänt till staden i norr. Samtalar med främlingar, skrattar åt mänskligheten. Lever på cigaretter och vin, och vackra vänner. Kysser gamla hjärtan vid dörrar, lever i ungdomen en sista gång, glömmer ansvar och måsten. Jag går vidare, för obetydligt. Tar tillvara på den sista biten, snart i mål. Smider stora planer och sköljer ner dem med vin.

Sundsvall och jag kommer överrens nu.

Malin

Förresten har han bokat flyg nu, och jag har börjat räkna dagar.

Malin

Svenska nummer tre har anlänt hit ut till ödemarken och lyssna på det här. Hon är uppvuxen i Uddared i Floda och har gått INT på gymnasiet. Dessutom har jag pluggat tyska med hennes kusin och hennes mamma har sjungit i kör med Johans pappa. Den där världen alltså, man glömmer ibland hur liten den är.